Aineisto

Julia Kyreniuksen kirje tyttärelleen Olgalle 31.1.1890

Dublin Core

Tekijä

Nimeke

Julia Kyreniuksen kirje tyttärelleen Olgalle 31.1.1890

Kuvaus

Julie Kyrenius kirjoittaa tammikuussa 1890 tyttärelleen Olgalle, Eino Leinon tädille. Olga huolehti usein varsinkin Lönnbohmien perheen nuorimmista pojista Artturista ja Einosta. Poikien isä, maanmittari Anders Lönnbohm, oli kuollut kaksi viikkoa aiemmin. Kirjeessä mainittu Emeli on Eino Leinon äiti Emilia (o.s. Kyrenius), ja Hilda ja Elin Leinon isosiskoja; Eugen on Lönnbohmin lasten serkku (Olgan veljenpoika). Syksyllä 12-vuotias Eino Leino aloittaa opinnot Hämeenlinnan lyseossa. – Lönnbohmien perheelle rakas Olga-täti kuoli vuonna 1913 vieraillessaan Maalahdessa Artturin luona.

---

Raisio den 31 januari 1890

Älskade Olga!

Tack så Mycket för dit sista brev jag fick det just Pauls dagen då var här mycket främman, samma dag hade vi läst på Tidningarna om Lönnbohms död, ungefär en väcka föredes så skref Elin till Hilda att Fadren var mycket siuk aldeles utan hopp, dä va skrivit den 14 de då hade han bara såvit, också skref hon att Emeli var också mycket siuk i styngn måtte hon nu helst till friskna hon som är så svag och klen så är jag red att hon också dukar under af bara sorg, vist hade han ju kunna leva ennu många år för att få sina yngsta gossar uppfostrade nu vad skall göra när döden kommer så skonar den ingen, nog har ju mången blivi i semre omstendiheter med flere små barn å skulder dertill, visserligen är det svårt men det är ju sådant som ej kan hjelpas man måste trösta sig med det hur var det när din far dog vad hade vi Två toma hender, jag fick gå och sy hos Eriksons för 10 kopek om dagen intet va det för ljusa tider det heller, jag inser det visst att det är sorligt att han skulle dö, men det är ju värdens gong hans tid var väl nu kommen mest är den stackars Olga att beklaga som ej har livnära sig på någåt sätt får nu Emeli leva så får hon ju pension att kosta på di tvenne gossana di andra sörier nog för sig det är ju gu nåd med dem mera Elin tycktes nu vara aldeles utom sig, mot mig är hon väl alt ennu grå merkte jag nog men sak samma; här leva vi som för Ida kom hem från kuopio der hon va att jula Emma är i joensu hos sin syster for ren före jul dit Nu skall hon gå i syskola för att lära sig sy kläder efter måt så vad är det nu för en Nöd när puts makerskan är hemma väver moderna tyger och syr sedan, jag är bara med mina stickningar jag sticka till Kuopio åt Helli ett täcke som innehöll 195 lappar och ett barntäcke af 30 lappar summa 225 28 mark fick jag för dem, garnet var Naturligtvis deras egit, som månas sticka på dem, Nu skulle Emma Nyman också villa ha ett sådant men hon har ej peningar så att det lär väl bli inte is jag sticka af mina egna[...] det nu holler jag på att sticka åt Eugen Bommolsstrumpor till färdigt när han blir ofiser sitt par [?] par har jag färdiga, ylle strumpor borde jag ju också få åt honom men då det hinner ju ennu, tills des är ju ennu över två år, åt Eder borde jag ju också sticka för han lär väl också behöva när han kommer bort hemifrån hvart må han nu hamna till. Hfors heller till Riga, i sommar slutar han sin skola i Reval så skref ju Calle när du skriver till Emili så helsa henne rett hjertligt af mig och säg att jag beklagar och deltager i hennes stora sorg, måtte vår herre ge henne styrka att bära den, och måtte hon bli frisk å få leva för sina barn

Nu ej vidare för denna gongän Många tusende helsningar af alla våra men mest af din gamla Mutter Julie

Luontiajankohta

31.1.1890

Kattavuus

||||osm
1800-luku

Teksti Item Type Metadata

Original Format

Käsinkirjoitettu kirje

Viittaus

Kyrenius, Julia, “Julia Kyreniuksen kirje tyttärelleen Olgalle 31.1.1890,” DIGI - Yleisten kirjastojen digitoimaa aineistoa, viitattu 14. heinäkuuta 2020, https://digi.kirjastot.fi/items/show/122080.
 

http://digi.kirjastot.fi/repository/f0a8173d76db5842cdca15e854278403.png
http://digi.kirjastot.fi/repository/84ed0a4ea23cddbd97ee4e57433fd8ce.png